Ett dygn senare...

Åh herregud säger jag bara! Vilket dygn. Igår kväll skulle mitt plan till Istanbul (där jag skulle mellanlanda) gå kl 17.25. En stund innan utsatt tid ropades det ut i högtalarna att det var något tekniskt fel med planet men att en tekniker var på plats och undersökte saken. Det gick en timme och vi fick ingen information, det gick en timme till och då tillslut fick vi veta att planet till Istanbul var inställd. Det betydde alltså att jag skulle missa min anslutningsflight till Hurghada. I Istanbul skulle jag även träffa Mette och Adam från teamet men inte heller det skulle ske eftersom att jag var kvar på Arlanda. 
 
När vi hade fått veta att planet var inställt var vi tvungna att gå och hämta ut vårt bagage på rullbanden, sedan gå upp till flygbolagets diskar i ankommande-hallen för att få våra biljetter ombokade. Vi var kanske 60-70 pers som stod i denna kö och jag stod i kö i ungefär 4 timmar. Då fick jag ombokade biljetter till IDAG, fredag, ett dygn senare. Tills nu har jag sovit och hängt på Radisson Sky City Hotel på Arlanda, ett riktigt fint hotell så det har varit okej ändå, men igår var det inte lika roligt. 
 
Nu är klockan ialllafall 14.00 och om en stund ska jag bege mig ner till terminalen och återigen checka in mitt bagage, jag hoppas att allt går bättre idag. Dem andra har iallafall anlänt till hotellet nere i Egypten och verkar ha det bra. Nu längtar man ju mer än någonsin, hoppas att flygturerna går fort! Vi hörs snart!

Imorgon

En dag kvar, helt galet ju! Bloggen har fått vila dessa två veckor jag har varit hemma men nu när det är så kort tid kvar till avfärd var det dags att väcka liv i den igen :)

Jag har varit hemma i 2 ½ vecka och känslorna har varit ganska blandade under den här tiden. Det har förstås varit otroligt skönt att träffa alla här hemma igen, fy vad mycket jag har saknat alla. Den energin man får när man kramar en person som man har saknat intensivt i flera månader är ganska häftig. Men tyvärr så byttes alla hej-kramar ganska fort till hej då-kramar eftersom att tiden här hemma har varit begränsad. Den senaste veckan har varit tuff, jag har aldrig varit borta såhär länge som jag kommer att vara förut och jag hatar avsked; inte den bästa kombinationen med andra ord. Min största rädsla i livet är att förlora någon jag älskar eller att någon som jag älskar ska fara illa på något sätt och att inte vara hemma bland de som man håller närmast hjärtat så lång tid känns tungt och läskigt. Å andra sidan så är det ju min dröm jag är påväg mot så på det sättet är jag väldigt lycklig. Men jag försöker tänka att det måste få göra ont att lämna, för det betyder ju bara att man har riktigt fina personer att komma hem till sedan. 
 
Veckorna hrä hemma har iallafall bestått av massa kvalitetstid med finisar, repande av både barnshower och familjeshower, packning och shopping av det som behövs i Egypten och massa annat fixande hit och dit. Är skitnervös för att jag ska ha glömt några viktiga papper eller något men jag tror faktiskt att det mesta är på plats nu så det känns skönt. Ikväll ska jag på middag hos världens bästa ex-kollega Chilla och sen har jag skype-date med Mette, sen är det bara timmar kvar tills flyget går till Istanbul där jag ska mellanlanda. Ska sitta på Istanbuls flygplats i 4 timmar men som tur är kommer både Mette och Adam dit också så det känns inte så jobbigt :) 
 
Är så galet spänd på allt i Egypten, kan verkligen inte tänka på annat. Hur kommer vi att bo? Vad är det för människor vi kommer att möta? Hur ser allt ut? Hur kommer dansandet gå? Hur kommer publiken att vara? Hur ser våran scen ut? Kommer min röst att hålla? Finns det över huvud taget några affärer där? Hur kommer jag att klara mig utan min älskade mamma i 8 månader? Så många frågor, inte lika många svar. ÄN.... För snart är jag där!!! :)

Hemma

Poff, så har 7 veckor gått och plötsligt är man omgiven av snö och minusgrader igen. Ganska häftigt att man anpassar sig så fort och så lätt till den miljö man befinner sig i, igår morse vaknade jag på Mallorca i min och Karins mjuka dubbelsäng och idag vaknade jag ensam i mitt gamla rum hemma i Sverige, Hägersten hos mamma.
 
Det var helt fantastiskt att träffa och krama pappa, mamma, Gunnar och Maja igår kväll när jag hade kommit hem från Arlanda.  Wille kunde inte komma vilket var tråkigt, men vi ska ha släktlunch på fredag så vi ses då iallafall. Kom hem runt kl 20 igår kväll och var helt sliten, dagen hade varit rätt jobbig och lång så jag var väldigt trött när jag kom hem. Alla åkte ju hem igår från hotellet och det var mycket jobbigare än vad jag trodde att det skulle vara att säga hejdå till alla. Det värkte verkligen i hela bröstet när vi i Stockholms-gänget skulle ta bussen till flygplatsen från hotellet och jag har nog inte gråtit så mycket på flera år. Fick trösta mig med att jag iallafall skulle få se 3 av alla de fantastiska personerna igen om 2 veckor, mitt fina team. Tänk om jag hade varit tvungen att säga hej då till dem på samma sätt också, det hade varit helt fruktansvärt.
 
Showschool är nog det mest intensiva och lärorika och kanske det bästa som jag någonsin har fått vara med om i mitt 20-åriga liv. Jag känner mig på många sätt som en helt annan person nu när jag har kommit hem och då har det trots allt bara gått 7 veckor. Jag har aldrig varit med om något så jobbigt förut, men samtidigt inte varit med om något roligare heller. Rent socialt har den här resan varit fantastisk, jag har lärt känna människor som jag vet att jag kommer att vilja ha i mitt liv för alltid och jag har mött människor som har varit otroligt inspirerade och som sporrat mig till vidare drömmar och större visioner i livet.
 
Jag har lärt känna mig själv på ett helt nytt sätt också. Här hemma umgås man och är omkring folk som tycker om en som man är - och som på något sätt har valt att vara nära en. På showschool blir man satt i en väldigt tight grupp där man faktiskt tvingas umgås med varandra och då märker man väldigt fort vem man är som person och hur man upfattas av andra. Det har varit kämpigt, för jag är en känslig person och en ganska färgstark sådan. Det är många gånger jag suttit och tänkt att jag är alldeles för jobbig, alldeles för högljudd och alldeles för talanglös men det är lika månger som jag suttit och tänkt att jag aldrig känt mig så omtyckt och accepterad förut. Det positiva överväger definitivt det negativa och nu när jag har kommit hem och hunnit smälta allt i ett dygn så känner jag bara ren glädje och sann kärlek över allt jag fått vara med om och jag är sjukt överväldigad över hela upplevelsen. Det är väldigt svårt att beskriva, jag kan förstå att det låter uppblåst och överdrivet för folk som inte varit med om samma sak, det är ju bara en utbildning utomlands. Men det har varit helt galet mycket mer än så och idag vet jag bättre än någonsin vem jag är och vem jag vill vara, vad jag vill göra i livet och vad jag har kapacitet till att klara av.
 
I och med att jag var hes i 3 av 7 veckor så fick jag chans att lägga extra fokus på min utveckling i dansen.
I början när jag precis blev hes var jag väldigt ledsen och frustrerad över att jag inte kunde sjunga, det var ju min styrka och trygghet just för att jag aldrig hade dansat förut. Men jag är glad över att jag tappade rösten på ett sätt, för annars hade jag nog inte lärt mig lika mycket kring dans som jag faktiskt har gjort. Jag kämpade som ett svin för att lära mig allt jag kunde när jag inte hade sången som trygghet och det fokuset hade jag nog inte hittat på samma sätt om jag hade haft sången att luta mig tillbaka mot hela tiden. På ett sätt hade det nog varit bra för alla på hela showschool att bli hesa några dagar, bara för att inte glömma bort att ta hand om sin röst och för att inte glömma hur mycket man tar för givet att man kan sjunga. Men plötsligt kan det ju faktiskt komma en dag då man tappar rösten, får knutor på stämbanden eller en rejäl förkylning som gör att man inte kan sjunga på flera månader - och det är ju en enorm sorg för någon som inte bara har sång som passion utan också som yrke. Man får sig en tankeställare helt enkelt och idag är jag glad för att jag fick det. 
 
 
Det slår mig nu när jag är hemma att det verkligen inte är Stockholm eller Sverige som jag saknar när jag är bortrest, det är bara människorna. Jag gillar inte snö, jag gillar inte kyla, jag gillar inte stressen och jag gillar definitivt inte den totala avsaknaden av grönska och färger som det är här typ 2/3 av året. Med andra ord så tror jag att jag för närvarande har valt ett ganska passande yrke... :)
 

Torsdag kväll

Hej! Har lyckats sno min roomies dator och på den är det lättare att skriva, så jag tänkte att jag skulle dra iväg ett inlägg om hur allt går.
 
Vår sista vecka här på showschool, helt galet. Den här veckan har vi repat in vår sista show och det är ABBA-showen. Den är mest fokuserad på sång vilket passar mig, men det är rätt mycket dans och staging också och koreografen vi har denna vecka jobbar på ett helt annat sätt än vad de tidigare koreograferna har gjort så det tar ett tag att ställa om sig. Dessutom känns det att man har 7 veckors information i huvudet nu, det börjar ta emot att lära sig mer och jag känner väldigt starkt att jag måste ha några veckor att låta detta landa och lugna sig i mig.
 
Tänk att jag har repat in 3 barnshower och 5 familjeshower på 6 veckor och aldrig har dansat förut.. Och att jag faktiskt kan nästan allting. Det känns häftigt och jag känner mig stolt! Samtidigt vet jag att jag har sjukt mycket mer att lära mig vad gäller stil och karaktär och vice verca, men jag vet att jag har potential att bli bra, och det visste jag inte innan jag åkte hit. 
 
Imorgon är det sista repdagen för ABBA-showen och sedan är det scenrulle och jamsession på lördag. Kvällen kommer avslutas med en stor avskedsfest och det ser jag jättemycket fram emot, för då är alla lärare och några producenter med också. Vet inte riktigt vad kvällen kommer innehålla men jag tror att det kan bli väldigt trevligt!
 
På måndag kväll är jag hemma i Stockholm igen och nu längtar jag som en tok efter alla därhemma. Inte minst efter familjen, helt sjukt. Längtar hur mycket som helst efter att få sova ut på morgnarna också, det behövs efter de här nästan 2 månaderna av sjukt strikta rutiner och regelbundna tider. Det har i och för sig gjort mig gott men det ska bli skönt att bara få vara i några veckor :)
 
 HÖRS SNART :D

Onsdag morgon

Hej på er! Alldeles för länge sedan jag skrev, dåligt jag vet men nu i slutet känns det som att dagarna ser i stort sett likadana ut så det finns inget jätteskojigt att skriva om. Samtidigt händer det saker hela tiden, så det blir lite knasigt.

Jag pratade igår med några här om att det är väldigt svårt att förklara både i tal och text vad det är man egentligen är med om här på showschool. Allt är väldigt internt och svårbeskrivet just för att så mycket känslor är inblandade, och sånt kan ju vara svårt att sätta ord på och förmedla till andra. Men när jag kommer hem ska jag sätta mig och skriva ett inlägg och iallafall försöka :)

Tills dess, KRAM

Måndag kväll!

Hallå! Tiden rinner iväg och det har gått rätt många dagar sen jag skrev sist. Ville bara kika in snabbt, ska snart sova, och säga att allt har gått bra de senaste dagarna! Vi var lediga lördag och söndag, väldigt behövligt kan jag säga. I lördags hyrde några av oss bil och åkte till Palma. Där shoppade vi, jag fick till exempel med mig ett par låga orangea converse hem för 25 (!) euro och så käkade vi supergod tapas till lunch. Det var en helt fantastisk dag med helt fantastiskt sällskap så jag var väldigt glad när vi kom hem!

Dagen avslutades med Black and White-fest på kvällen som var sjukt lyckad. Söndagen bestod av sömn, rep av stämmor till den nya showen och så på kvällen gick vi ett gäng och åt pizza på en fin restaurang i hamnen. Vad mycket energi jag har fått av de här två dagarna, det har varit riktigt härligt.

Idag har vi iallafall startat en ny vecka med ny show, denna gång en helt ny show som aldrig blivit uppsatt förut som heter Passion for Pop. Sjukt bra musik, väldig modern och låtar som man känner igen och tycker om. Det känns väldigt bra! Idag har vi kommit iallafall en ganska bra bit påväg och dansen i den här showen är hittills SKITrolig att göra. Tänk att det skulle komma en dag då jag skrev så, haha!

Enda tråkiga är att jag är jättehes igen. Jag trodde att jag var bra i fredags när vi skulle visa upp showen vi gjorde då, men jag hade lite för bråttom och tryckte på med sång ändå och fick nåt slags bakslag och är jättesliten igen nu. Sjunger inte alls och det är ju supertrist, men jag känner lite att jag inte kan gå runt och hänga läpp för det utan då får jag försöka lägga fokus på dansen och repeterande av låttexter istället. Jag har inte ont alls i halsen och känner mig inte dålig i övrigt så jag hoppas att jag kan börja sjunga igen om 3-4 dagar kanske.

Två veckor kvar här. Ångest.

Men jag saknar er därhemma och längtar tills jag får krama på er igen!!!!

Torsdag eftermiddag

Klockan är 16.30 här på Mallorca och jag har gått hem till lägenheten för att vila en stund. Jag tänkte att jag skulle börja sjunga idag, för halsen har känts bra både igår och imorse, men så blev jag nog lite väl exalterad och sjöng för full hals på förmiddagen och det skulle jag nog inte ha gjort. Känner mig nämligen sliten i halsen redan, men jag tror inte att det är någon fara. Ska inte sjunga förrän imorgon, sen är det vila i tre dagar som gäller, så det löser sig nog :) Det får mig iallafall inte på dåligt humör för alla människor runt omkirng mig här gör det så jäkla lätt att vara glad hela tiden. Helt sjukt.
 
Idag kommer det några nya hit till showschool som också ska jobba. Vissa av teamen har inte varit fulltaliga från start här, för det är några som varit och jobbat på olika destinationer som inte varit klara med sina säsonger. Nu är dem det och kommer hit, det känns riktigt spännande :) Lite konstigt känns det också, för vi har alla blivit så galet tajta här på showschool och iallafall jag känner att jag kommit varenda person nära, inte alla lika mycket men jag tycker om alla så otroligt mycket. Och då är det ändå 35 personer.. Jag tror det är 5 nya som kommer, och en av dem är faktiskt en kille som gick på samma gymnasium som mig. Ska bli kul att träffa honom, han är grym på både dans och sång och jag tyckte väldigt bra om honom när vi gick i skolan :)
 
Imorgon ska vi ha scenrulle och jamsession igen, det jag berättade om förra veckan, då vi visar upp allt vi lärt oss under veckan som varit för både producenter och för varandra. Jag gillar den här showen, men jag känner inte riktigt lika mycket för den som jag har gjort med de andra. Det tror jag dock mest beror på att jag ju inte sjungit på hela veckan och därför hamnat efter lite, jag har knappt ens prövat att sjunga låtarna och det är mysik som varar i 45 minuter. Men det kommer bli superbra sen när jag kan börja sjunga allt, för då kommer mycket sätta sig på plats som är lite oklart nu :)
 
Det är bara 2 och en halv vecka kvar tills jag kommer hem. Jag har aldrig varit med om att tiden gått så fort förut som jag upplevt att den gjort här. Jag vågar inte ens tänka på dagen då vi alla ska säga hejdå till varandra, trots att jag längtar hem till alla mina nära och kära och inte minst till EGYPTEN.
 
Om det är något som är oklart för någon som läser, släng in frågorna i kommentarsfältet så kan jag svara på dem i nästa inlägg! Mycket jag skriver kanske är förvirrande :)
KRAM!

Tisdag kväll

Hallå i stugan! 
Tisdag kväll och vi har hunnit gå igenom allt i showen, både dans och sång och det känns helt sjukt skönt. Nu ska det bara finslipas och putsas till så har vi en till show klar, denna gång en med både sång och dans av ganska svår grad så det känns väldigt häftigt att ha kommit såhär långt. Jag längtar så himla mycket tills alla ni därhemma får se vad vi har lärt oss här och vad det är vi egentligen håller på med! Det är ju en sak att berätta om det, men en heeelt annan att själv få se. De här showerna är verkligen bra, och det är inte för att jag är partisk som jag säger så utan för att jag har fått se dem själv innan vi har lärt oss dem och jag har blivit så impad varje gång. 
 
Idag fick jag ett sånt där moment när vi stod och gick igenom en dans, att det egentligen är helt sjukt att jag ska jobba med det här i 8 månader. Jag ska liksom få betalt för att stå på scenen och dansa och sjunga, det är galet. Man glömmer lätt bort bland allt svett och allt stress att jag får göra det jag älskar och att det inte är alla som får chansen att göra det. Jag tror att det är viktigt att påminna sig själv om det då och då. 

Vi har tre hela dagar kvar tills den här showen ska vara färdig och det känns riktigt bra. Sedan är vi lediga i två dagar och då står party på agendan samt mello-finalen! Så det är bara massa skoj att se fram emot nu :)
 
Det enda minuset är att jag inte har sjungit sen i söndags och att halsen inte är riktigt bra ännu. Jag ska vara tyst imorgon också och så hoppas jag att jag kan köra på torsdag. Det är några riktigt fina låtar i den här showen som jag inte vill missa att få sjunga den här veckan, så jag hoppas verkligen att jag är frisk tills på torsdag. 
 
Vi hörs snart, och som vanligt, JAG SAKNAR ER! :D
Kramis

Söndag och sjukling

Halloj! Idag är det söndag och första dagen på ny show. Den här veckan är det showen MovieBox Music Collection som ska sättas ihop, filmmusik och musikal kan man sammanfatta den showen som, och det känns jätteroligt. Dock är det mer en dansshow än en sångshow, det är mitt intryck såhär långt iallafall, så det kommer att bli kämpigt. Till råga på allt har jag dessutom gått och blivit sjuk. Rösten är inte alls bra, påväg bort skulle man kunna säga och min hals bränner. Hostar gör jag också och jag går typ runt och väntar på att febern ska komma.
 
Just nu ligger jag i min och Karins säng, de andra är och har sångrep men jag kan inte vara med på det. Jag har bra koll på sången så det känns inte så jobbigt att missa det. Jag har varit med och dansat hela förmiddagen och fått koreografi på första delen av showen, det är det viktiga just nu, att jag inte missar någon dans. Här på showschool finns det verkligen inte något utrymme till att vara sjuk, man kan liksom inte vara det. Så det känns riktigt tungt. Men nu är situationen som den är och då får jag vara med på det jag kan vara med på, och vila när det är sång :)
 
Jag har nämnt det tidigare här i bloggen, att ens tidsuppfattning blir helt sne här. Det är söndag och start på ny vecka för oss, så det är jätteförvirrande att gå in på facebook och läsa om vad folk gör. Till exempel igår kväll när jag skulle gå och lägga mig var det en massa uppdateringar om att folk förfestade och hade finmiddagar och att de gjorde iordning sig, och jag fattade inte vad det var för speciellt, för det var ju söndag. Men så kom jag på efter en stund att det ju faktiskt var lördag kväll och helg för alla därhemma. Haha, helknas i huvudet blir det. 
 
Det har nästan gått en månad sedan jag kom hit. Bara tre veckor kvar och sedan är jag hemma i Stockholm igen. Känns riktigt skönt att få vara hemma i 2 veckor och bara vara och få tid till att umgås med dem man längtar efter nu. Att jag inte ska jobba dem 2 veckorna känns också helt underbart för då kommer jag verkligen att få tid till att göra det jag VILL göra.
 
Tankar kring Egypten dyker allt oftare upp i huvudet och det börjar faktiskt kännas på riktigt nu. Jag längtar som en tok, trots att jag på ett sätt känner att det kommer bli väldigt sorgligt att åka ifrån showschool och den vardagen som man har kommit in i här. Jag älskar allt det här redan och jag har knappt ens börjat min resa. Det känns väldigt häftigt på sitt sätt. Jag tror att med lite erfarenhet och tid kommer jag att kunna bli en riktigt bra showartist. Och det känns okej att känna så, inte på ett skrytigt eller självbelåtet sätt utan bara att jag redan älskar det och VILL av hela mitt hjärta bli bättre. Att jag dessutom ska få jobba med barn och underhållning på olika sätt känns så himla roligt. 
 
Tänker mycket på er därhemma och undrar hur ni har det. Jag undrar vad ni gör och vad som har hänt när jag varit och är borta, vad jag missar och så. Vad konstigt det är, att man kan trivas så bra på ett ställe men ändå längta hem så mycket att det gör ont stundvis. Men jag kommer på mig själv med att tänka att det faktiskt bara är personer jag saknar, och inte Sverige eller Stockholm. 
 
Nu ska jag försöka sova bort mitt halsont, önska mig lycka till. Imorgon ska vi börja sjunga på Dirty Dancing-låtarna, och det vill jag definitivt inte missa! Världens bästa film! KRAM
 

Torsdag kväll

Hej! Torsdag och imorgon är sista dagen på rockshowen. Den sista dagen för varje show är det så kallad scenrulle och jamsession, scenrulle innebär att man visar hela showen för producenter och danslärare, och jamsession går ut på att man får visa upp en del av showen för resten av showschool-deltagarna. Som en liten redovisning helt enkelt :-)

Veckans repetitioner har gått bra, väldigt mycket bättre än förra veckan. Dels för att det är lättare dans i den här showen men också för att jag känner hur jag mer och mer tror på mig själv, jag känner ett driv som jag inte riktigt har haft förut att bli bättre och suga åt mig alla tips jag kan få. Det finns liksom ingen prestige för mig när det kommer till dans, all hjälp är välkommen och jag vill slita tills jag kan allt skitbra. Det är en väldigt bra bit kvar dit, men jag känner en glöd och den hoppas jag stannar kvar.

Idag har jag saknar min familj massor. Vill krama min mamma och känna mamma-lukt. Man blir som ett barn emellanåt, så det är tur att det finns massa fina människor att krama på här :)

Ska försöka sova nu, förlåt för lite dålig och tråkig uppdatering. Ska försöka bli bättre! Godnatt! :)

Måndag kväll

Halloj alla fina! Ny vecka och ny show att repa in. Igår började vi med rockshowen och OJ vad kul det är. Så mycket attityd och kraft i dans och sång som det är nu önskar jag att det var i varje show! Trots att jag kämpar med dansen och trots att lilla elaka apan tittar fram titt som tätt fortfarande, känner jag i hela kroppen hur det blir lättare att ta in instruktioner och koreografi. Men framförallt känner jag hur det blir roligare och att jag blir mer och mer taggad på att lära mig mer.

Vi har redan repat in 2/3 av showen och vi började igår, så det går undan med inlärningen här. Showerna är ju på 45 min vardera så det är en hel del :) I den här showen är det så galet bra låtar också, roliga rockklassiker som Heavens on fire, Run to the hills, Living on a prayer är bara ett fåtal exempel. Min favoritlåt är nog Hold the line med Toto som jag har lead på. Riktigt bra låt!

Inget speciellt står annars på agendan för den här veckan, vi håller på fram till fredag så tills dess kommer dagarna att se ut som vanligt här. Jag börjar bli väldigt nyfiken på Egypten ju mer vi närmar oss, jag har nog fortfarande inte riktigt förstått att jag ska bo där i 8 månader. Det är ju helt galet :)

Vädret här är förövrigt helt fruktansvärt just nu. Spöregn, kyla och blåst har det varit i 3 dagar och det ska tydligen hålla i sig ytterligare ett par dagar. Men men, vi är knappt utomhus ändå, hade bara varit skönt med lite värme. Det lär jag ju dock inte sakna om ett par månader...

Är galet trött, det kanske märks på hur jag skriver. Sov gott, jag saknar er :)

Lördag morgon

Ett gäng av oss åkte till Palma igår och det blev en riktig trevlig visit. Några hade hyrt bil, men jag tog bussen med Robin och Martin vilket var jättesmidigt. En timme tog det och när vi var framme mötte vi upp tjejerna som tagit bilen och sen bestod dagen av shopping, fika, restaurangbesök och sightseeing. Så otroligt mysig stad och vi hade det så härligt hela dagen! Jag fick med mig lite smågrejer hem, bl a en fin kofta och en klänning :)

Idag är vi också lediga, känns som rena lyxen att ha två lediga dagar. Jag ligger fortfarande i sängen utan ett uns av dåligt samvete. Om en stund är det dags för lunch och sedan ska jag börja kolla stämmor på den nya rockshowen. Lite senare är det några i gänget som har dragit igång ett disneymaraton så vi ska samlas och kolla på Disney på storbildsskärm. Inte illa, och ni som känner mig kan gissa att jag blev glad när jag fick höra om den idén! :)

Ikväll ska vi gå ner till hamnen och äta tapas på någon restaurang, ser fram emot det. Jag trivs här som fisken i vattnet, allt är toppen. Men på lediga dagar hinner man tänka mer, och då blir saknaden lite jobbig. Tänker på er därhemma hela tiden. Älskar er!

Fredag morgon, dag 17

Vi har nu repat färdigt vår allra första familjeshow och det känns helt galet. För en vecka sedan såg jag showen när andra gjorde den och blev riktigt rädd, allt såg så svårt ut och hur sjutton skulle man få in 45 minuters dans PLUS sång i huvudet?! Det var ju helt galet, tänkte jag.

Nu sitter jag här en vecka senare och har lärt nig showen. Jag har visat upp den tillsammans med mitt team och fått jättefin feedback. Jag är så sjukt stolt och glad. Folk här kommer fram och berömmer mig för min DANS. Det trodde jag aldrig skulle hända! Jag kan faktiskt dansa! Det lär ta ett tag att smälta, och jag har en låååång väg kvar innan jag kan kalla mig bra på det, men shit vad jag är taggad på att lära mig mer.

Nästa vecka är det rockshow på schemat, men först ska vi vara lediga i två dagar och det känns välbehövligt och helt underbart! Idag planeras det en tripp till Palma, men vi får se vilka som åker dit, för det var nämligen festligheter här igår så vi får se hur många som är i tillstånd att kunna åka någonstans :) Jag gick hem tidigt, känns som att jag blivit gammal men jag är som sagt väldigt rädd att bli dålig i halsen här.

Vad det gäller människor och relationer känner jag på något knasigt vis att jag har hittat hem här. Trots att jag har mitt team som jag älskar, känns det som att jag har kommit andra minst lika nära, och jag har redan ångest över att behöva åka hem. Nu saknar jag ju alla hemma så att det gör ont emellanåt, men om det är någonstans jag ska vara om jag inte är hemma så är det här. Jag har träffat människor här som jag redan nu vet att jag kommer att hålla kontakten med i låååång tid framöver. Varenda en här har redan gjort avtryck på mig och fastnat i mitt hjärta, och det är så jäkla häftigt att känna så. Jag har liksom aldrig varit med om något liknande förut.

Nu lämnar jag en kämpig eurovisionshow-vecka bakom mig som bestått av sång, dans, svett, tårar, frustration, glädje, inspiration, lärdomar och skratt, och så tar jag nya tag och gör nästa vecka till en ännu bättre. Är ni med mig???

KRAM

Kväll!

Puh! Dagen till ända.

Ville mest kika in för att säga TACK, alla ni där hemma som hör av er och peppar mig. Både från jobbet, i familjen och alla fina vänner. Inser när jag är här borta hur otroligt många som är viktiga för mig och hur fantastiska människor jag har i mitt liv och blir typ gråtfärdig av att jag tänker på det bara.

Sen vill jag också säga FÖRLÅT för att jag inte hör av mig till alla, men det är verkligen mer sant än någonsin att det faktiskt inte finns tid.

Till sist, jag har fått reda på att jag kommer att bo i en 55 kvm stor lägenhet själv i Egypten, som tillhör Sunwing-hotellet. För typ 100 kr om dagen får man tillgång till hela all inclusive och allt på hotellet om man bor hos mig! Så kom och hälsa på!!! :)

PUSS

Måndag

Halloj! Redan måndag, galet vad tiden flyger iväg här. Helgen har bestått av träning och dans, knappt någon tid till något annat. Så på det sättet finns det inte så supermycket att berätta om :-)

Igår var en riktig dipp-dag för några här på showschool. En dag när man känner att det är ovanligt tungt. Jag lyckades inte slippa dippen, det började redan på morgonen när vi fick koreografin till fångad av en stormvind som är en av sololåtarna för oss sopraner. Det var en rätt jobbig koreografi och att man dessutom då ska stå och skråla till stormvind, som är en rätt krävande och hög låt, skapade lite panik inne i mig. Efter en stunds nötande kände jag bara hur jag knappt kunde andas och rusade in på toaletten och bara storgrät. Det var länge sen jag kände så som jag gjorde då, det var en total urladdning. Men det behövdes verkligen kan jag säga nu såhär i efterhand. Det är så otroligt mycket som händer här borta, både runt omkring en och inuti. Jag vet redan nu att detta är en av de största inre resorna jag kommer att ha gjort nr showschool är över. Man märker vem man är och man lär sig väldigt mycket om människor här, man jobbar och lever så otroligt tätt. Oftast går det ju hur bra som helst, och jag trivs SÅ bra här, men ibland hinner huvudet inte med och då kan det bli som det blev för mig igår.
Jag var snabbt uppe på benen igen iallafall och på slutet av dagen kunde jag hela dansen, så det blev ett väldigt bra avslut :)

Hörs snart igen!

RSS 2.0