Hemma
Poff, så har 7 veckor gått och plötsligt är man omgiven av snö och minusgrader igen. Ganska häftigt att man anpassar sig så fort och så lätt till den miljö man befinner sig i, igår morse vaknade jag på Mallorca i min och Karins mjuka dubbelsäng och idag vaknade jag ensam i mitt gamla rum hemma i Sverige, Hägersten hos mamma.
Det var helt fantastiskt att träffa och krama pappa, mamma, Gunnar och Maja igår kväll när jag hade kommit hem från Arlanda. Wille kunde inte komma vilket var tråkigt, men vi ska ha släktlunch på fredag så vi ses då iallafall. Kom hem runt kl 20 igår kväll och var helt sliten, dagen hade varit rätt jobbig och lång så jag var väldigt trött när jag kom hem. Alla åkte ju hem igår från hotellet och det var mycket jobbigare än vad jag trodde att det skulle vara att säga hejdå till alla. Det värkte verkligen i hela bröstet när vi i Stockholms-gänget skulle ta bussen till flygplatsen från hotellet och jag har nog inte gråtit så mycket på flera år. Fick trösta mig med att jag iallafall skulle få se 3 av alla de fantastiska personerna igen om 2 veckor, mitt fina team. Tänk om jag hade varit tvungen att säga hej då till dem på samma sätt också, det hade varit helt fruktansvärt.
Showschool är nog det mest intensiva och lärorika och kanske det bästa som jag någonsin har fått vara med om i mitt 20-åriga liv. Jag känner mig på många sätt som en helt annan person nu när jag har kommit hem och då har det trots allt bara gått 7 veckor. Jag har aldrig varit med om något så jobbigt förut, men samtidigt inte varit med om något roligare heller. Rent socialt har den här resan varit fantastisk, jag har lärt känna människor som jag vet att jag kommer att vilja ha i mitt liv för alltid och jag har mött människor som har varit otroligt inspirerade och som sporrat mig till vidare drömmar och större visioner i livet.
Jag har lärt känna mig själv på ett helt nytt sätt också. Här hemma umgås man och är omkring folk som tycker om en som man är - och som på något sätt har valt att vara nära en. På showschool blir man satt i en väldigt tight grupp där man faktiskt tvingas umgås med varandra och då märker man väldigt fort vem man är som person och hur man upfattas av andra. Det har varit kämpigt, för jag är en känslig person och en ganska färgstark sådan. Det är många gånger jag suttit och tänkt att jag är alldeles för jobbig, alldeles för högljudd och alldeles för talanglös men det är lika månger som jag suttit och tänkt att jag aldrig känt mig så omtyckt och accepterad förut. Det positiva överväger definitivt det negativa och nu när jag har kommit hem och hunnit smälta allt i ett dygn så känner jag bara ren glädje och sann kärlek över allt jag fått vara med om och jag är sjukt överväldigad över hela upplevelsen. Det är väldigt svårt att beskriva, jag kan förstå att det låter uppblåst och överdrivet för folk som inte varit med om samma sak, det är ju bara en utbildning utomlands. Men det har varit helt galet mycket mer än så och idag vet jag bättre än någonsin vem jag är och vem jag vill vara, vad jag vill göra i livet och vad jag har kapacitet till att klara av.
I och med att jag var hes i 3 av 7 veckor så fick jag chans att lägga extra fokus på min utveckling i dansen.
I början när jag precis blev hes var jag väldigt ledsen och frustrerad över att jag inte kunde sjunga, det var ju min styrka och trygghet just för att jag aldrig hade dansat förut. Men jag är glad över att jag tappade rösten på ett sätt, för annars hade jag nog inte lärt mig lika mycket kring dans som jag faktiskt har gjort. Jag kämpade som ett svin för att lära mig allt jag kunde när jag inte hade sången som trygghet och det fokuset hade jag nog inte hittat på samma sätt om jag hade haft sången att luta mig tillbaka mot hela tiden. På ett sätt hade det nog varit bra för alla på hela showschool att bli hesa några dagar, bara för att inte glömma bort att ta hand om sin röst och för att inte glömma hur mycket man tar för givet att man kan sjunga. Men plötsligt kan det ju faktiskt komma en dag då man tappar rösten, får knutor på stämbanden eller en rejäl förkylning som gör att man inte kan sjunga på flera månader - och det är ju en enorm sorg för någon som inte bara har sång som passion utan också som yrke. Man får sig en tankeställare helt enkelt och idag är jag glad för att jag fick det.
I början när jag precis blev hes var jag väldigt ledsen och frustrerad över att jag inte kunde sjunga, det var ju min styrka och trygghet just för att jag aldrig hade dansat förut. Men jag är glad över att jag tappade rösten på ett sätt, för annars hade jag nog inte lärt mig lika mycket kring dans som jag faktiskt har gjort. Jag kämpade som ett svin för att lära mig allt jag kunde när jag inte hade sången som trygghet och det fokuset hade jag nog inte hittat på samma sätt om jag hade haft sången att luta mig tillbaka mot hela tiden. På ett sätt hade det nog varit bra för alla på hela showschool att bli hesa några dagar, bara för att inte glömma bort att ta hand om sin röst och för att inte glömma hur mycket man tar för givet att man kan sjunga. Men plötsligt kan det ju faktiskt komma en dag då man tappar rösten, får knutor på stämbanden eller en rejäl förkylning som gör att man inte kan sjunga på flera månader - och det är ju en enorm sorg för någon som inte bara har sång som passion utan också som yrke. Man får sig en tankeställare helt enkelt och idag är jag glad för att jag fick det.
Det slår mig nu när jag är hemma att det verkligen inte är Stockholm eller Sverige som jag saknar när jag är bortrest, det är bara människorna. Jag gillar inte snö, jag gillar inte kyla, jag gillar inte stressen och jag gillar definitivt inte den totala avsaknaden av grönska och färger som det är här typ 2/3 av året. Med andra ord så tror jag att jag för närvarande har valt ett ganska passande yrke... :)
Torsdag kväll
Hej! Har lyckats sno min roomies dator och på den är det lättare att skriva, så jag tänkte att jag skulle dra iväg ett inlägg om hur allt går.
Vår sista vecka här på showschool, helt galet. Den här veckan har vi repat in vår sista show och det är ABBA-showen. Den är mest fokuserad på sång vilket passar mig, men det är rätt mycket dans och staging också och koreografen vi har denna vecka jobbar på ett helt annat sätt än vad de tidigare koreograferna har gjort så det tar ett tag att ställa om sig. Dessutom känns det att man har 7 veckors information i huvudet nu, det börjar ta emot att lära sig mer och jag känner väldigt starkt att jag måste ha några veckor att låta detta landa och lugna sig i mig.
Tänk att jag har repat in 3 barnshower och 5 familjeshower på 6 veckor och aldrig har dansat förut.. Och att jag faktiskt kan nästan allting. Det känns häftigt och jag känner mig stolt! Samtidigt vet jag att jag har sjukt mycket mer att lära mig vad gäller stil och karaktär och vice verca, men jag vet att jag har potential att bli bra, och det visste jag inte innan jag åkte hit.
Imorgon är det sista repdagen för ABBA-showen och sedan är det scenrulle och jamsession på lördag. Kvällen kommer avslutas med en stor avskedsfest och det ser jag jättemycket fram emot, för då är alla lärare och några producenter med också. Vet inte riktigt vad kvällen kommer innehålla men jag tror att det kan bli väldigt trevligt!
På måndag kväll är jag hemma i Stockholm igen och nu längtar jag som en tok efter alla därhemma. Inte minst efter familjen, helt sjukt. Längtar hur mycket som helst efter att få sova ut på morgnarna också, det behövs efter de här nästan 2 månaderna av sjukt strikta rutiner och regelbundna tider. Det har i och för sig gjort mig gott men det ska bli skönt att bara få vara i några veckor :)
HÖRS SNART :D
Onsdag morgon
Hej på er! Alldeles för länge sedan jag skrev, dåligt jag vet men nu i slutet känns det som att dagarna ser i stort sett likadana ut så det finns inget jätteskojigt att skriva om. Samtidigt händer det saker hela tiden, så det blir lite knasigt.
Jag pratade igår med några här om att det är väldigt svårt att förklara både i tal och text vad det är man egentligen är med om här på showschool. Allt är väldigt internt och svårbeskrivet just för att så mycket känslor är inblandade, och sånt kan ju vara svårt att sätta ord på och förmedla till andra. Men när jag kommer hem ska jag sätta mig och skriva ett inlägg och iallafall försöka :)
Tills dess, KRAM
Måndag kväll!
Hallå! Tiden rinner iväg och det har gått rätt många dagar sen jag skrev sist. Ville bara kika in snabbt, ska snart sova, och säga att allt har gått bra de senaste dagarna! Vi var lediga lördag och söndag, väldigt behövligt kan jag säga. I lördags hyrde några av oss bil och åkte till Palma. Där shoppade vi, jag fick till exempel med mig ett par låga orangea converse hem för 25 (!) euro och så käkade vi supergod tapas till lunch. Det var en helt fantastisk dag med helt fantastiskt sällskap så jag var väldigt glad när vi kom hem!
Dagen avslutades med Black and White-fest på kvällen som var sjukt lyckad. Söndagen bestod av sömn, rep av stämmor till den nya showen och så på kvällen gick vi ett gäng och åt pizza på en fin restaurang i hamnen. Vad mycket energi jag har fått av de här två dagarna, det har varit riktigt härligt.
Idag har vi iallafall startat en ny vecka med ny show, denna gång en helt ny show som aldrig blivit uppsatt förut som heter Passion for Pop. Sjukt bra musik, väldig modern och låtar som man känner igen och tycker om. Det känns väldigt bra! Idag har vi kommit iallafall en ganska bra bit påväg och dansen i den här showen är hittills SKITrolig att göra. Tänk att det skulle komma en dag då jag skrev så, haha!
Enda tråkiga är att jag är jättehes igen. Jag trodde att jag var bra i fredags när vi skulle visa upp showen vi gjorde då, men jag hade lite för bråttom och tryckte på med sång ändå och fick nåt slags bakslag och är jättesliten igen nu. Sjunger inte alls och det är ju supertrist, men jag känner lite att jag inte kan gå runt och hänga läpp för det utan då får jag försöka lägga fokus på dansen och repeterande av låttexter istället. Jag har inte ont alls i halsen och känner mig inte dålig i övrigt så jag hoppas att jag kan börja sjunga igen om 3-4 dagar kanske.
Två veckor kvar här. Ångest.
Men jag saknar er därhemma och längtar tills jag får krama på er igen!!!!
Torsdag eftermiddag
Klockan är 16.30 här på Mallorca och jag har gått hem till lägenheten för att vila en stund. Jag tänkte att jag skulle börja sjunga idag, för halsen har känts bra både igår och imorse, men så blev jag nog lite väl exalterad och sjöng för full hals på förmiddagen och det skulle jag nog inte ha gjort. Känner mig nämligen sliten i halsen redan, men jag tror inte att det är någon fara. Ska inte sjunga förrän imorgon, sen är det vila i tre dagar som gäller, så det löser sig nog :) Det får mig iallafall inte på dåligt humör för alla människor runt omkirng mig här gör det så jäkla lätt att vara glad hela tiden. Helt sjukt.
Idag kommer det några nya hit till showschool som också ska jobba. Vissa av teamen har inte varit fulltaliga från start här, för det är några som varit och jobbat på olika destinationer som inte varit klara med sina säsonger. Nu är dem det och kommer hit, det känns riktigt spännande :) Lite konstigt känns det också, för vi har alla blivit så galet tajta här på showschool och iallafall jag känner att jag kommit varenda person nära, inte alla lika mycket men jag tycker om alla så otroligt mycket. Och då är det ändå 35 personer.. Jag tror det är 5 nya som kommer, och en av dem är faktiskt en kille som gick på samma gymnasium som mig. Ska bli kul att träffa honom, han är grym på både dans och sång och jag tyckte väldigt bra om honom när vi gick i skolan :)
Imorgon ska vi ha scenrulle och jamsession igen, det jag berättade om förra veckan, då vi visar upp allt vi lärt oss under veckan som varit för både producenter och för varandra. Jag gillar den här showen, men jag känner inte riktigt lika mycket för den som jag har gjort med de andra. Det tror jag dock mest beror på att jag ju inte sjungit på hela veckan och därför hamnat efter lite, jag har knappt ens prövat att sjunga låtarna och det är mysik som varar i 45 minuter. Men det kommer bli superbra sen när jag kan börja sjunga allt, för då kommer mycket sätta sig på plats som är lite oklart nu :)
Det är bara 2 och en halv vecka kvar tills jag kommer hem. Jag har aldrig varit med om att tiden gått så fort förut som jag upplevt att den gjort här. Jag vågar inte ens tänka på dagen då vi alla ska säga hejdå till varandra, trots att jag längtar hem till alla mina nära och kära och inte minst till EGYPTEN.
Om det är något som är oklart för någon som läser, släng in frågorna i kommentarsfältet så kan jag svara på dem i nästa inlägg! Mycket jag skriver kanske är förvirrande :)
KRAM!
Tisdag kväll
Hallå i stugan!
Tisdag kväll och vi har hunnit gå igenom allt i showen, både dans och sång och det känns helt sjukt skönt. Nu ska det bara finslipas och putsas till så har vi en till show klar, denna gång en med både sång och dans av ganska svår grad så det känns väldigt häftigt att ha kommit såhär långt. Jag längtar så himla mycket tills alla ni därhemma får se vad vi har lärt oss här och vad det är vi egentligen håller på med! Det är ju en sak att berätta om det, men en heeelt annan att själv få se. De här showerna är verkligen bra, och det är inte för att jag är partisk som jag säger så utan för att jag har fått se dem själv innan vi har lärt oss dem och jag har blivit så impad varje gång.
Tisdag kväll och vi har hunnit gå igenom allt i showen, både dans och sång och det känns helt sjukt skönt. Nu ska det bara finslipas och putsas till så har vi en till show klar, denna gång en med både sång och dans av ganska svår grad så det känns väldigt häftigt att ha kommit såhär långt. Jag längtar så himla mycket tills alla ni därhemma får se vad vi har lärt oss här och vad det är vi egentligen håller på med! Det är ju en sak att berätta om det, men en heeelt annan att själv få se. De här showerna är verkligen bra, och det är inte för att jag är partisk som jag säger så utan för att jag har fått se dem själv innan vi har lärt oss dem och jag har blivit så impad varje gång.
Idag fick jag ett sånt där moment när vi stod och gick igenom en dans, att det egentligen är helt sjukt att jag ska jobba med det här i 8 månader. Jag ska liksom få betalt för att stå på scenen och dansa och sjunga, det är galet. Man glömmer lätt bort bland allt svett och allt stress att jag får göra det jag älskar och att det inte är alla som får chansen att göra det. Jag tror att det är viktigt att påminna sig själv om det då och då.
Vi har tre hela dagar kvar tills den här showen ska vara färdig och det känns riktigt bra. Sedan är vi lediga i två dagar och då står party på agendan samt mello-finalen! Så det är bara massa skoj att se fram emot nu :)
Det enda minuset är att jag inte har sjungit sen i söndags och att halsen inte är riktigt bra ännu. Jag ska vara tyst imorgon också och så hoppas jag att jag kan köra på torsdag. Det är några riktigt fina låtar i den här showen som jag inte vill missa att få sjunga den här veckan, så jag hoppas verkligen att jag är frisk tills på torsdag.
Vi hörs snart, och som vanligt, JAG SAKNAR ER! :D
Kramis
Söndag och sjukling
Halloj! Idag är det söndag och första dagen på ny show. Den här veckan är det showen MovieBox Music Collection som ska sättas ihop, filmmusik och musikal kan man sammanfatta den showen som, och det känns jätteroligt. Dock är det mer en dansshow än en sångshow, det är mitt intryck såhär långt iallafall, så det kommer att bli kämpigt. Till råga på allt har jag dessutom gått och blivit sjuk. Rösten är inte alls bra, påväg bort skulle man kunna säga och min hals bränner. Hostar gör jag också och jag går typ runt och väntar på att febern ska komma.
Just nu ligger jag i min och Karins säng, de andra är och har sångrep men jag kan inte vara med på det. Jag har bra koll på sången så det känns inte så jobbigt att missa det. Jag har varit med och dansat hela förmiddagen och fått koreografi på första delen av showen, det är det viktiga just nu, att jag inte missar någon dans. Här på showschool finns det verkligen inte något utrymme till att vara sjuk, man kan liksom inte vara det. Så det känns riktigt tungt. Men nu är situationen som den är och då får jag vara med på det jag kan vara med på, och vila när det är sång :)
Jag har nämnt det tidigare här i bloggen, att ens tidsuppfattning blir helt sne här. Det är söndag och start på ny vecka för oss, så det är jätteförvirrande att gå in på facebook och läsa om vad folk gör. Till exempel igår kväll när jag skulle gå och lägga mig var det en massa uppdateringar om att folk förfestade och hade finmiddagar och att de gjorde iordning sig, och jag fattade inte vad det var för speciellt, för det var ju söndag. Men så kom jag på efter en stund att det ju faktiskt var lördag kväll och helg för alla därhemma. Haha, helknas i huvudet blir det.
Det har nästan gått en månad sedan jag kom hit. Bara tre veckor kvar och sedan är jag hemma i Stockholm igen. Känns riktigt skönt att få vara hemma i 2 veckor och bara vara och få tid till att umgås med dem man längtar efter nu. Att jag inte ska jobba dem 2 veckorna känns också helt underbart för då kommer jag verkligen att få tid till att göra det jag VILL göra.
Tankar kring Egypten dyker allt oftare upp i huvudet och det börjar faktiskt kännas på riktigt nu. Jag längtar som en tok, trots att jag på ett sätt känner att det kommer bli väldigt sorgligt att åka ifrån showschool och den vardagen som man har kommit in i här. Jag älskar allt det här redan och jag har knappt ens börjat min resa. Det känns väldigt häftigt på sitt sätt. Jag tror att med lite erfarenhet och tid kommer jag att kunna bli en riktigt bra showartist. Och det känns okej att känna så, inte på ett skrytigt eller självbelåtet sätt utan bara att jag redan älskar det och VILL av hela mitt hjärta bli bättre. Att jag dessutom ska få jobba med barn och underhållning på olika sätt känns så himla roligt.
Tänker mycket på er därhemma och undrar hur ni har det. Jag undrar vad ni gör och vad som har hänt när jag varit och är borta, vad jag missar och så. Vad konstigt det är, att man kan trivas så bra på ett ställe men ändå längta hem så mycket att det gör ont stundvis. Men jag kommer på mig själv med att tänka att det faktiskt bara är personer jag saknar, och inte Sverige eller Stockholm.
Nu ska jag försöka sova bort mitt halsont, önska mig lycka till. Imorgon ska vi börja sjunga på Dirty Dancing-låtarna, och det vill jag definitivt inte missa! Världens bästa film! KRAM
