En dag kvar, helt galet ju! Bloggen har fått vila dessa två veckor jag har varit hemma men nu när det är så kort tid kvar till avfärd var det dags att väcka liv i den igen :)

Jag har varit hemma i 2 ½ vecka och känslorna har varit ganska blandade under den här tiden. Det har förstås varit otroligt skönt att träffa alla här hemma igen, fy vad mycket jag har saknat alla. Den energin man får när man kramar en person som man har saknat intensivt i flera månader är ganska häftig. Men tyvärr så byttes alla hej-kramar ganska fort till hej då-kramar eftersom att tiden här hemma har varit begränsad. Den senaste veckan har varit tuff, jag har aldrig varit borta såhär länge som jag kommer att vara förut och jag hatar avsked; inte den bästa kombinationen med andra ord. Min största rädsla i livet är att förlora någon jag älskar eller att någon som jag älskar ska fara illa på något sätt och att inte vara hemma bland de som man håller närmast hjärtat så lång tid känns tungt och läskigt. Å andra sidan så är det ju min dröm jag är påväg mot så på det sättet är jag väldigt lycklig. Men jag försöker tänka att det måste få göra ont att lämna, för det betyder ju bara att man har riktigt fina personer att komma hem till sedan. 

 

Veckorna hrä hemma har iallafall bestått av massa kvalitetstid med finisar, repande av både barnshower och familjeshower, packning och shopping av det som behövs i Egypten och massa annat fixande hit och dit. Är skitnervös för att jag ska ha glömt några viktiga papper eller något men jag tror faktiskt att det mesta är på plats nu så det känns skönt. Ikväll ska jag på middag hos världens bästa ex-kollega Chilla och sen har jag skype-date med Mette, sen är det bara timmar kvar tills flyget går till Istanbul där jag ska mellanlanda. Ska sitta på Istanbuls flygplats i 4 timmar men som tur är kommer både Mette och Adam dit också så det känns inte så jobbigt :) 

 

Är så galet spänd på allt i Egypten, kan verkligen inte tänka på annat. Hur kommer vi att bo? Vad är det för människor vi kommer att möta? Hur ser allt ut? Hur kommer dansandet gå? Hur kommer publiken att vara? Hur ser våran scen ut? Kommer min röst att hålla? Finns det över huvud taget några affärer där? Hur kommer jag att klara mig utan min älskade mamma i 8 månader? Så många frågor, inte lika många svar. ÄN.... För snart är jag där!!! :)